hatacancer.blogg.se

Jag heter Katrine och är mamma till Sander, 12 år. I februari 2016 opererades han för en stor hjärntumör.

Hemma

Kategori: Allmänt

Det är skönt, men märkligt att vara hemma igen. På ytan är allt som vanligt, men vi är fyra i varierande grad förändrade personer som har kommit hem. Inget kommer någonsin att bli detsamma igen. Vi är människor med helt andra värderingar i livet.

Det var en glad kväll igår, främst för att Sander var så upprymd över att vara hemma igen. Peter och Vide lagade tacos, jag och Sander packade upp väskorna. Sedan TV-kväll i hemmasoffan. Däremot blev det uppenbart hur trötta vi alla är. Det blev en tidig kväll för samtliga.

Idag blev det dags för ny frisyr. Det är något som Sander har funderat mycket över. Tur att ha en god bekant som har varit hårfrissa som väljer bort annat för att komma hit och besöka oss över en fika och klippa Sander. Så fin han blev med kortrakade sidor och bara lite längre hår kvar uppe på huvudet. En frisyr som han aldrig haft tidigare, men som klär honom så.

Första stunden utomhus för Sander idag. Vi promenerade bort till våra hästar och pratade med dem en stund. En promenad lika lång, eller kort, som från Södra till Norra entrén på sjukhuset. Fina hästarna, som inte fått en tanke av sin matte de senaste veckorna. Snäll släkt och vänner har tagit hand om dem åt oss.

Ikväll har Sander haft sitt 12-års kalas med kort varsel. Vi föräldrar bestämde att bjuda de givna, som Sander vuxit upp hela livet med; kusinerna från Luleå och Linus och Hanna från Svedjan. En kompis från klassen fick Sander också bjuda, men vi bestämde att det fick räcka så just i år. Pizzakalas med film blev det och ett kärt återseende för vänner som saknat varandra. Lättnad för vännerna att se att det är precis samma Sander som förut. Just det har flera vänner skrivit om i sina brev, ”hoppas att du är samma Sander som förut”. Det är han, till 100%.

Igår kväll klagade Vide över huvudvärk. ”Har jag också fått en hjärntumör?” Inte helt enkelt att förklara sannolikhetslära för en 8-åring. Vad betyder ett av 23 000 barn för honom? Jag förstår hans tanke. Det som har hänt Sander kan kanske hända även honom. Jag rådde honom i alla fall att dricka ett glas vatten, och plötsligt försvann huvudvärken. Att det har hänt två barn på samma skola är helt osannolikt, men att det skulle kunna hända två barn i samma familj känns omöjligt. Nej, det kan bara inte hända.

KOMMENTARER:

  • Hanna Brännström säger:
    2016-02-20 | 22:30:21

    Var jätte roligt på kalaset och önskar Sander det bästa! Kram Hanna

  • Hanna Brännström säger:
    2016-02-20 | 22:30:22

    Var jätte roligt på kalaset och önskar Sander det bästa! Kram Hanna

  • Linus brännström säger:
    2016-02-21 | 00:12:51

    Kalaset var jätte roligt /ännu mera kramar från Linus

  • Jocke Sjögren säger:
    2016-02-21 | 15:46:26

    Lucas tyckte det "var en lättnad" att se Sander så pigg och kry...Och även han tyckte det var skit roligt,och det tyckte jag oxå :-)

  • Tomas L säger:
    2016-02-21 | 17:23:43

    Härligt att så sakta få börja komma tillbaka till vardagen även om det förstås inte blir samma vardag som tidigare...

Kommentera inlägget här: