hatacancer.blogg.se

Nu gäller det att vara glad över allt man kan vara glad över. Som Vide frågade: ”Är det okej att vara glad och som vanligt”? Javisst är det okej att vara glad och skoja och vara som vanligt. Det försöker vi allihopa. Ibland går det bättre, ibland sämre.
Igår kväll fanns ingen glädje alls. Mot middagstid slutade smärtstillande att hjälpa för Sander, trots full dos av starka grejer och han hade så extremt ont att det var tortyr för en förälder att se. Han var alldeles svettig i pannan och tårarna rann, men det gjorde för ont att gråta då det innebär en viss rörelse. Puls, andning och blodtryck blev lite högre av smärtan. Sander upplevde också att det blev tungt att andas. Så maktlös man känner sig som förälder då man inte kan hjälpa sitt barn. Man bytte smärtmedicinen mot en annan och det blev två extra läkarkontroller under kvällen. Medicinbytet fungerade och smärtan avtog en del och Sander kunde sova hyfsat under natten, men han har jämrat sig i sömnen.

Imorse kom en vändning till det klart bättre. Direkt han vaknade sa han ”Ta bort slangarna så jag kan gå härifrån”, ett härligt friskhetstecken, även om det inte bara är att traska iväg precis. Ronden bestämde att vi skulle från lämna neurointensiven idag. Lycka!
Till lunch var Sander sugen på baguett med någon röra. Jag gick till sjukhuskiosken och köpte tre olika sorter, så att det säkert skulle bli bra. Jag är generellt emot curling av barn, men risken är stor att det blir så för en lång tid framöver, på gott och ont.

Nu är vi tillbaka i vårt rum på barncanceravdelningen. Han ligger fortfarande med dropp och starka mediciner, men det är lugnare här. I natt kom en ny patient akut från Östersund till vår sal på NIVA, en kvinna i min egen ålder. Av samtalen hörde jag att hon har opereras för hjärntumör för ett par veckor sedan, men att det inträffat en infektion inne i huvudet och hon skulle opereras igen. Det är ingen idé att oroa sig, men visst kan det inträffa komplikationer efter såna här stora operationer.

Idag är dock en lycklig dag, för Sander har också varit på benen första gången! Han har på egna ben gått från sängen till toaletten och det är flera meter. Det tog alla hans krafter, men ändå! Balansen finns också kvar. Och finmotoriken i fingrarna. Han använder ipaden utan några problem. David, neurologen, har besökt Sander fyra gånger efter operationen och han är jättenöjd med alla kroppsfunktioner.

Det kom ett paket till Sander idag. Det är från hans innebandylag, ÖIBF P-04. Sander öppnade det och vi vuxna grinade. De har tryckt upp en lagtröja med vanlig baksida; Sanders nummer 3 och Lundström, men framsidan är unik. FUCK CANCER Vi tänker på dig Sander! ÖIBF P-04

Vi har träffat en arbetsterapeut idag som har visat hur rullstolen fungerar. Det finns inte krafter för några längre promenader nu i början och vi ska inte behöva vara bundna till avdelningen, utan kanske vi vill rulla till kiosken någon dag, eller till caféet.
Vi andra tre i familjen har alla fått massage. Det finns en massör kopplad till avdelningen som är här på onsdagar. Man skriver bara upp sig på en lista. Ikväll bjuder Bancancerföreningen alla familjer på fika. Vide kommer då alldeles säkert.

Nu är Sander på magnetröntgen. Imorgon får vi svaret på den. Måtte även morgondagen bli en lycklig dag, måtte hela tumören vara borta.